Den islamiska kalendern startade från profeten Muhammads (saw) utvandring från Mecka till Medina. Det här hände den 15 juli år 622 e.Kr. Utvandring heter hijra på arabiska. Därför kallas den islamiska kalendern för hijri-kalendern.
Ett år i hijri-kalendern har tolv månader. Den första månaden heter Muharram. Nyårsdagen i den islamiska hijri-kalendern är alltså den första dagen i månaden Muharram. Ett år i den islamiska Hijri-kalendern har 354 dagar.
Den kalender som används i Sverige och i många andra länder heter den gregorianska kalendern eller den västerländska kalendern. Den har också ett år som består av tolv månader men året har 365 dagar. Det betyder att ett hijri-år är 11 dagar kortare än ett västerländskt år. Detta innebär att det islamiska nyåret hela tiden förflyttas bakåt med cirka elva dagar och det kommer inte alltid under samma årstid.Och det är därför som månaden Ramadan återkommer varje år elva dagar tidigare än året innan.
Månaderna i den islamiska kalendern:
- Muharram
- Safar
- Rabi-ulawal
- Rabi-uth-thani
- Jumadal-ola
- Jumadal-akhira
- Rajab
- Sha'ban
- Ramadan
- Shawwal
- Thul-Qa'da
- Thul-Hijja
En månad i hijri-året har 29 eller 30 dagar.Månaden Ramadan som är den månad som muslimer fastar kan vara 29 dagar ett år och 30 dagar ett annat år.
Shawwal är den månad då Id al-Fitr inträffar och Thul-Hijja är den månad som muslimer åker till Hajj och Id al-Adha inträffar i denna månad.
